Vi leder landet

Centerpartiet har tillsammans med övriga allianspartier infört en skapande skola, en kulturcheck, för elever under skolår 7–9 infördes 2008. Den byggs 2010 ut till att omfatta skolår 4–9 och ger 175 kr per elev och år som kan användas till att ta del av kultur, men också till att aktivt utöva kultur.
Samhällets stöd till folkbildningen ökade med cirka 500 mkr under 2007 till nivån 3,1 mdr 2008 och är fortsatt uppräknat 2009 och inför 2010. Den kyrkoantikvariska ersättningen räknades upp till 395 mkr för 2008 och höjdes till 465 mkr 2009 och nivån 2010 är 460 mkr. Då regeringen aviserat att denna nivå ska bibehållas till och med 2014 ges Svenska kyrkan goda och stabila planeringsförutsättningar.

Central centerfråga

●● Värna vårt kulturarv och prioritera de statliga museernas resurser så att de kan erbjuda pedagogiska och lockande utställningar.

Genomfört

●● Statens museer kompenseras från 2009 fullt ut för den tidigare fria entréreformen.

Central centerfråga

●● Presstödet – Att vidmakthålla mångfald i massmediautbudet över hela landet.

Genomfört

●● Presstödet har höjts med cirka tio procent. Delar av presstödet har ifrågasatts av EU-kommissionen och är därför föremål för en dialog med EU.

Central centerfråga

●● Livskraftigt kulturliv i hela landet.

Genomfört

●● En kulturproposition är lagd där en ny modell för samarbete mellan staten och den regionala och lokala nivån ”portföljmodellen” kommer att införas. Den innehåller moderna kulturpolitiska mål där upplevelser, bildning och eget skapande lyfts fram och det gamla målet att ”motverka kommersialismens negativa verkningar” tas bort. Rikskonserter läggs ned och pengarna tillförs det regionala musiklivet. Det civila samhällets och den ideella sektorns betydelse för kulturlivet understryks.

Central centerfråga

●● Stöd till hemslöjden.

Genomfört

●● Förstärkning med 1 mkr till ny nivå för 2008 om cirka 22 mkr per år, för 2010 är nivån cirka 23 mkr.

Central centerfråga

●● Oberoende TV och radio i allmänhetens tjänst.

Genomfört

●● En proposition är lagd som innebär långsiktigt goda villkor för publicservicebolagen. En förstärkning av anslagen för kulturutbud har också gjorts.

Central centerfråga

●● Stöd till idrotten.

Genomfört

●● Extra stöd satsat i form av ”idrottslyftet” för barn och ungdomar. Arbetet med att öka idrottens självständighet är manifesterat i en lagd proposition. Friheten för Riksidrottsförbundet har ökat. Ytterligare oberoende har säkrats genom att anslaget nu går över statsbudgeten istället för som tidigare genom Svenska Spel. Det görs också en extra elitsatsning.

Central centerfråga

●● Kulturens betydelse för hälsan.

Genomfört

●● En försöksverksamhet har startats för kultur som medel att bättre hälsa. Det handlar om förebyggande och förkortande av sjukfrånvaro. Kostnaden beräknas till cirka 1 mkr. I kulturpropositionen får Statens kulturråd uppdraget att utveckla sin utåtriktade information inom detta område, bland annat genom spridande av nya arbetsmetoder och goda exempel. En bärande tanke i kulturpropositionen är kulturens betydelse för och samspel med andra politikområden.

Central centerfråga

●● Bevarande av det byggda kulturarvet.

Genomfört

●● Ett projekt tillsätts under 2010–2011 med en satsning på 15 mkr per år för insatser för att bevara lokal byggnadskultur. Sveriges hembygdsförbund är förvaltare av byggnader och får dessa medel.

Central centerfråga

●● Utveckling av kulturella och kreativa näringar.

Genomfört

●● Regeringen har antagit en handlingsplan för att främja de kulturella och kreativa näringarna. Regeringen gör en total satsning som omfattar 73 mkr för detta. Satsningen ska genomföras 2010–02012.

Centerpartiets bostadspolitik ska styras av vad människor själva efterfrågar. Alla ska kunna bo bra. Vi måste därför bort från den skadliga reglerings- och subventionspolitiken. Den statliga fastighetsskatten har slopats och ersatts med en förutsägbar kommunal avgift. För husägare innebär detta att ingen längre behöver flytta på grund av skenande taxeringsvärden. Vi har avvecklat statliga produktionsstöd som inverkat negativt på bostadsmarknaden och byggbranschen under lång tid. Efterfrågan på småhus och bostadsrätter ökar nu starkt. Enligt Boverkets prognos kommer bostadsbyggandet att öka med minst 25 % under 2010.

Vallöften

●● Skapa förutsättningar för en fortsatt mångfald på bostadsmarknaden.
●● Segregationen ska inte öka till följd av boendesystemet.
●● Öka konkurrensen inom byggnadsbranschen så att fler bostäder kan byggas.
●● Marknadshyror ska inte införas. Hyresnivåerna ska vara rättvisa.
●● Ta bort fastighetsskattens negativa effekt när man installerar miljöförbättrande utrustning.
●● Vid all samhällsplanering ska hållbar utveckling beaktas. Det ska vara lönsamt att vara miljömedveten.
●● Strandskyddet ska i större utsträckning hanteras regionalt och lokalt för att säkerställa naturvärden parallellt med regional tillväxt.
●● Stimulera energieffektivisering av bostäder.
●● Hållbar stadsplanering som tar hänsyn till ekologiska, ekonomiska, social och kulturella aspekter.

Genomfört

●● Kommuners tillståndsplikt hos länsstyrelsen vid överlåtelser av aktier eller andelar i allmännyttiga bostadsföretag har avskaffats. Kommunerna får således själva avgöra om de vill sälja hela eller delar av sina bostadsbolag.
●● Vi har tagit bort stopplagen som förbjöd kommuner att sälja hus till hyresgäster som gemensamt begärt att få ombilda de egna hyresrätterna till bostadsrätter.
●● Vi reformerar plan- och bygglagen för att göra det lättare att bygga med enklare regler och mindre krångel.
●● En departementspromemoria presenterades i november 2009 som föreslår nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Bostadsbolagen föreslås vara ett instrument för kommunerna att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar samt att bolagen ska agera enligt affärsmässiga principer. Allmännyttan blir inte längre hyresnormerande. Vid tvister ska jämförelser ske med förhandlade hyror oavsett vem som är hyresvärd. Det blir inte heller några marknadshyror.
●● Vi har enligt EU-direktiv lagstiftat om energideklarationer för att snabba på processen kring energieffektiva och hållbara bostäder.
●● För klimatsmart boende har vi infört stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus, stöd till solenergi i bostadshus samt stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar i småhus.
●● Det finns nu möjlighet att bygga ägarlägenheter för att öka nyproduktionen av bostäder.
●● Vi har infört hyresgarantier till personer med svårighet att etablera sig på bostadsmarkanden.
●● Det finns numera en statlig lånegaranti på 100 000 kr som infördes 2008 för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostäder.
●● Vi håller på att avveckla räntebidragen. De gamla, tidigare beslutade, upphör helt om några år. Dessa subventioner har historiskt varit prisdrivande och ineffektiva. Vi har dock infört investeringsbidrag till trygghetsboende och särskilt boende för äldre.
●● Fastighetsskatten har ersatts med en kommunal avgift, med ett beloppstak på 6 000 kr som är indexreglerat.
●● Vi har beslutat om en ny strandskyddslag för att öka byggandet i attraktiva lägen, med syfte att utveckla landsbygden och strama åt byggandet i känsliga och exploaterade kustområden. Det är inte rimligt att samma regler gäller i de mest tätbebyggda områdena och på glesbefolkad landsbygd.
●● Vi kommer att införa möjligheten för äldre att välja så kallade trygghetsboenden. Den som inte vill bo kvar i sin gamla bostad på ålderns höst ska kunna flytta till en bostad som känns tryggare och som har service nära.
●● Tillgången till trygghetsbostäder ökar genom det investeringsstöd som regeringen avsatt för ändamålet i statsbudgeten.
●● Det införda HUS-avdraget (före detta ROT-avdraget) är permanent för att undvika att det skapar ryckighet på byggmarknaden.
●● För att stödja bostadsbyggandet har vi från och med den 1 juli 2009 infört statliga kreditgarantier för bostadsbyggande redan under byggtiden, vilket underlättar för byggföretagen att finansiera olika byggprojekt i hela landet.

Tack vare Centerpartiets miljöbilspremie har Sverige idag en miljöbilsandel kring fyrtio procent, skyhögt över något annat land i Europa och tio gånger mer än andelen under 2004. Alliansregeringen genomför en historiskt stor infrastruktursatsning på 417 mdr under åren 2010–2021. Viktiga utgångspunkter är användaren i fokus, trafikslag i samverkan, hållbart transportsystem och mer för pengarna. Alliansregeringen har även upphävt SJs ensamrätt att utföra persontrafik för att skapa ökad konkurrens på våra järnvägsspår. Redan nu ser vi att tågtrafiken har breddats när det gäller alternativ som evenemangsresor, familjevagnar, reserutter, avgångstider och riktiga restaurangvagnar när nya aktörer kommit in på marknaden.

Vallöfte

●● Helhetsperspektivet hållbar samhällsutveckling ska genomsyra infrastruktursatsningen. Rejäla satsningar på vägar och järnväg för att skapa regional tillväxt för företag i hela landet.
●● Förbättra konkurrensen inom kollektivtrafiken med upphandlade fler operatörer.
●● Underlätta för samordning mellan olika transportslag, till exempel gods färdas med båt, lastas över till järnväg eller när du reser med cykel, till bussen och sedan byter till tåget så ska det vara lätt och smidigt att resa både för människor och gods.
●● Transportsystemen ska medverka till tillväxt och företagande samtidigt som de tar miljöhänsyn, till exempel genom att en större andel gods inom EU färdas med tåg.
●● Regionerna ska få större inflytande över planering och prioritering av infrastrukturen.
●● Kollektivtrafikens andel av transporterna ska öka.
●● Alkolås i all yrkestrafik och krafttag mot rattonykterheten.

Genomfört

●● Närtidssatsning på nya infrastrukturprojekt med 11 mdr år 2009 och 2010. Fokus är att bygga bort flaskhalsar och därmed skapa bättre rörlighet för jobb och företagande i hela landet.
●● 64 mdr tillsätts för drift och underhåll av statliga järnvägar mellan 2010–2021
●● Satsningen på enskilda vägar är unik. Under 2009–2010 passerar vi för första gången 1 mdr under ett år i stöd till den finmaskiga vägnätet.
●● Under 2009–2010 tillförs järnvägssidan 547 mkr för att redan pågående projekt ska kunna byggas både snabbare och mer rationellt. Punktligheten i spårtrafiken har radikalt förbättrats tack vare kraftsamlingsprojekt i Malmö, Göteborg och Stockholm.
●● Vi har påbörjat reformeringen och effektiviseringen av trafikverksadministrationen i syfte att få ett helhetsperspektiv där bland annat Banverket och Vägverket slås ihop.
●● Vi har bolagiserat produktionen inom Vägverket och Banverket, allt i syfte att öka effektiviteten och konkurrensen.
●● Vi effektiviserar flyget genom att bilda gemensamt bolag mellan svenska och danska luftfartsverket. Syfte är att kunna flyga rakare och därmed spara koldioxidutsläpp och pengar. På sikt innebär detta en besparing på runt 130 mkr.
●● Miljöbilspremien, 2007–2009, har ersatts med en femårig skattebefrielse för alla miljöbilar inklusive företagens för att fortsätta stimulera en övergång till en mer miljövänlig fordonspark. Staten ställer numera krav på 100 % miljöbil för upphandling.
●● Höjer koldioxidskatten vilket gynnar bränslesnålare bilar och alternativa drivmedel.
●● Satsar tre mdr på ett nytt forsknings- och utvecklingsinstitut för att främja teknikutveckling och framställandet av alternativa drivmedel inom det svenska ”fordonsklustret”, det vill säga det nätverk av företag som utvecklar och tillverkar fordon i Sverige.
●● Inför tidsberoende banavgifter så att fler tåg kommer att köra över hela dygnet och spåren utnyttjas mer effektivt.
●● Gynnar utvecklingen med så kallade gröna inflygningar, vilket innebär rakare rutter, avfärden anpassas efter när planet kan landa och att flyget glidflyger den sista delen innan landning.
●● Drivit på arbetet med EUs ”sjösäkerhetspaket” som tagits fram efter tankfartyget Prestiges förlisning. Paketet innehåller förslag till lagar för att förbättra sjösäkerheten, bland annat direktiv om flaggstaternas ansvar, hamnstatskontroll och övervaknings- och informationssystemet.
●● Energiskatten på diesel höjs successivt fram till 2013 med totalt 40 öre per liter för att sänka koldioxidutsläppen.
●● För att förbättra luftkvaliteten i vissa större städer ges kommuner med luftkvalitetsproblem rätten att kunna förbjuda fordon med dubbdäck på vissa gator. Utreder möjligheten för kommuner att införa miljözoner för personbilar.
●● Avskaffar monopolet på svensk fordonsbesiktning. Syftet är fler besiktningsstationer, längre öppettider och ett bättre serviceutbud.
●● Lyft frågan och driver aktivt byggandet av höghastighetsbanor på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö.
●● Trängselskatt infördes i Stockholm den 1 augusti 2007.
●● Förnyat den 30 år gamla kollektivtrafiklagen, med tydligt fokus på resenären i centrum. Genom att skyldigheter införs för transportörer och förvaltare av bytespunkter att tillhandahålla viss information stärks resenärernas rättigheter i kollektivtrafiken.
●● Utrett förutsättningar för framtidens spårbilar.
●● Infört obligatoriskt alkolås för rattfyllerister.
●● Nya direktiv till skyltning av de svenska vägarna. Målet är att rädda människoliv, sänka koldioxidutsläppen och att få en starkare koppling mellan hastigheten och kvalitén på vägen.

Regeringens reformer har gett resultat. Sverige intar numera en global tätposition vad gäller IT-infrastruktur och bredband. Ett exempel på Sveriges goda positionering är att vi 2009 placerades på första plats i ITUs (Internationella teleunionen) index över 154 länders IT-utveckling. I jämförelse med övriga europeiska länder har svenska företag en mycket hög IT-mognad. Hela 96 % av företagen med 10 eller fler anställda använder datorer och Internet. Enligt PTS individundersökning 2008 använde 90 % av svenskarna Internet och 74 % av hushållen hade en uppkoppling via bredband.

Vallöfte

●● Stödja utvecklingen av svensk IT-industri genom satsning på forskning och innovatörer.
●● Alla teleoperatörer ska ha tillgång till accessnätet på lika villkor.
●● Ökad IT-beredskap ur ett internationellt säkerhetsperspektiv.
●● Robusthetsarbetet inom el-, mobil- och telenäten intensifieras.
●● Höja IT-kompetens i de mindre företagen.
●● Minska den digitala klyftan, det vill säga tillgången till modern informationsteknik och förmågan att utnyttja tekniken som skiljer sig mellan olika samhällsgrupper.
●● Effektivisera kommunikationen mellan myndigheter genom enhetliga IT-system.
●● Anpassa lärarutbildningen för IT-samhället.
●● Öppen marknad för posttjänster inom EU förbättrar för konsumenterna och ger positiva effekter på andra marknader som är nära förbundna med postsektorn, som till exempel kommunikation, transport, logistik och reklam.
●● Liberalisera och förenkla spektrumhanteringen så att denna värdefulla resurs kan utnyttjas mer effektivt och ge fler konsumenterna bättre och billigare mobila tjänster.
●● Främja öppna nät så att internetanvändare kan komma åt de tjänster de efterfrågar och att internetentreprenörer inte riskerar att få sina tjänster blockerade.
●● Slå vakt om den så kallade mere conduit-principen som säger att internetleverantörer inte kan hållas ansvariga för den internettrafik som sker i deras nät.

Genomfört

●● En ny nationell bredbandsstrategi har antagits som syftar till att möjliggöra för marknaden att år 2020 åstadkomma 90 % täckningsgrad för alla hushåll och företag med bredband om minst 100 Mbit/s.
●● Satsning på kanalisationsstöd (tomrör) som för bredband läggs ner samtidigt som man gräver för annan infrastruktur, exempelvis elkablar, vatten och avlopp. Denna metod effektiviserar och minskar kostnaderna. År 2010 uppgår detta stöd till 95 mkr.
●● Satsningar på bredband inom ramen för Landsbygdsprogrammet på 250 mkr. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid.
●● Beviljar PTS resurser att se till att de som i glesbygd har förlorat sin fasta telefoni, som följd av Telias förändringar i det fasta telenätet, får tillgång till alternativa telefonimöjligheter.
●● Förbättrad konkurrens på bredbandsmarknaden genom att PTS kan ålägga Telia Sonera att funktionellt separera sin slutkundsförsäljning från sin grossistverksamhet och den nya lagen om elektronisk kommunikation som gör att PTS skyldighetsbeslut snabbare får verkan.
●● IT-beredskapen har stärkts med dygnet runt bemanning hos SITIC, Sveriges IT-beredskaps centrum.
●● Beslut om att öppna upp EUs interna postmarknad från och med den 31 december 2010.
●● Telekompaketet antogs i EU efter gediget arbete av Centerpartiets företrädare i ministerrådet Åsa Torstensson och europaparlamentariker Lena Ek. Paketet stärker konkurrensen och konsumentskyddet inom telekomsektorn i EU. I kompromissen ingår att ingen ska kunna stängas av från Internet med mindre än en föregående juridisk prövning samt rätten att bli betraktad som oskyldig innan motsatsen har bevisats.
●● Regeringen har infört reglering om roaming av mobilsamtal vilket innebär att två operatörer avtalar att deras respektive kunder får tillgång till varandras nät. Detta begränsar kostnaderna för att använda mobilen i andra EU-länder.
●● Effektiviserad lag om elektronisk kommunikation i syfte att få PTS skyldighetsbeslut att träda i kraft snabbare vilket ger kunder bättre konkurrens och tjänster, samtidigt som osäkerheten för operatörerna minskar. Sverige är ett av de länder som ligger längst fram i Europa i denna fråga.
●● Framgångsrikt drivit avvecklandet av analog-tv i hela EU för att frigöra frekvensutrymme som kan användas för mobilt bredband och digital-tv. Numera finns det en majoritet i EU som stödjer den inriktning Sverige beslutade om 2007.
●● Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar sedan halvårsskiftet 2008 efter en av regeringen beslutad handlingsplan med ett stort antal insatser för att höja informationssäkerheten i landet. Inom arbetet med balnd annat e-förvaltning och e-hälsa ges informationssäkerhetsarbetet ökad uppmärksamhet.
●● Målen som regeringen har satt upp för postområdet har uppnåtts och samtliga postoperatörer uppfyller kraven på en tillförlitlig postverksamhet

Krånglet minskar. Totalt sett har den administrativa bördan inom de gröna näringarna minskat med 34 % sedan 2006. Skogspolitikens jämställda miljö- och produktionsmål ligger fast men tar större hänsyn till framtida klimatförändringar. En hög och stabil tillväxt av skogsråvara är en grundläggande utgångspunkt. 2008 stod biobränslen för nästan en femtedel av Sveriges totala energimängd. Tack vare att Sverige lyckades få med sig övriga EU-länder på 25 % lägre torskkvoter i Östersjön i början av mandatperioden, har torsken kunnat återhämta sig så mycket att kvoterna försiktigt kan öka igen. Bruka utan att förbruka har hela tiden varit utgångspunkten.

Vallöfte

●● Skapa förutsättningar för bättre villkor och lönsamhet i lantbruksföretagen.
●● Stärka konkurrenskraften hos svenska skogs- och jordbruk.
●● Ha enklare regler som är anpassade efter lokala och geografiska förutsättningar.
●● Ta tillvara landsbygdens potential när det gäller möjligheten att framställa förnybar energi.
●● Införa fiskedagar i stället för fiskekvoter.
●● Stärka rätten att skydda sina tamdjur mot rovdjursangrepp.
●● Ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar.
●● Samordna djurskyddsmyndigheten med Jordbruksverket.
●● Tillgång och efterfrågan på närproducerade livsmedel säkras genom ursprungsmärkning.
●● Gemensamma regler inom EU för vad olika produkter innehåller.
●● Den offentliga upphandling ska ställa samma höga krav på importerade livsmedel som på mat producerad i Sverige.

Genomfört

●● Slopat skatten på handelsgödsel.
●● Flyttat utbetalningen av EU-stödet till det år ansökningarna gäller.
●● Antagit en handlingsplan för hur Sverige ska bli Europas nya matland. Under 2010 kommer 170 mkr att finnas tillgängliga för att nå visionen.
●● Presenterat en skogsproposition med ökat fokus på skogens roll för klimatet,
behovet av ökad tillväxt i skogen och en förbättrad generell hänsyn samt vikten av en stark skoglig myndighet.
●● Flyttat djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna och slopat avgiften för företagaren.
●● Slopat registeravgiften för traktorer.
●● Utvecklat en databas som ska ge lantbrukarna ett effektivare stöd när de ansöker om bidrag och därmed minska risken för felaktiga utbetalningar och sanktioner.
●● Avskaffat den obligatoriska trädan på jordbruksmark inom EU på initiativ av Sverige.
●● Avskaffat toleransavdraget, vilket leder till att markägare nu får full ersättning för mark som avsätts för naturskyddsändamål.
●● Gett Vägverket, Jordbruksverket och skogsstyrelsen i uppdrag att hitta metoder för att främja sparsam körning med arbetsmaskiner.
●● Presenterat en utredning om att se över gränserna för svårföryngrad skog, fjällnära skog och skyddsskog.
●● Antagit en strategi för landsbygdens utveckling. Infört ett nytt landsbygdsprogram för 2007–2013, med hög miljöambition och mer inriktat på sysselsättning, småföretagande och entreprenörskap än tidigare program.
●● Antagit mål om att 50 % av energianvändningen ska vara förnybar år 2020.
●● Gett Energimyndigheten i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande långsiktig biogasstrategi och föreslå åtgärder som ökar användningen av biogas.
●● Gett Jordbruksverket i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket.
●● Gett Statens energimyndighet, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och sametinget uppdrag att kartlägga de areella näringarnas energianvändning.
●● Infört en nationell strategiplan för fiskerinäringen 2007–2013.
●● Infört fiskedagar för torskfiske i Östersjön och individuella fiskekvoter för pelagiska fisket.
●● Tagit krafttag mot tjuvfisket i Östersjön genom gemensamma beslut i EU och extra resurser till svensk kontroll.
●● Infört en handlingsplan i EU för att rädda torskbestånden och ålen.
●● Slutit unikt avtal med Danmark om totalstopp av fiske (även fritidsfiske) i torskens lekområden i Kattegatt.
●● Beslutat i EU om en ny reglering som stoppar import av fisk som är olagligt fångad.
●● Satsat 8 mkr i havspropositionen på att utveckla redskap som selekterar fisk så att man bara fångar den fisk man vill ha och inte behöver kasta tillbaka död fisk i havet.
●● Infört ett åtgärdsprogram för att minska jordbrukets näringsläckage.
●● Förstärkt djurägarnas möjligheter att skydda sina tamdjur om de blir angripna av rovdjur genom en förändring i jaktförordningen (den så kallade paragraf 28).
●● Infört kraftfulla åtgärder för att göra vargstammen friskare.
●● Gjort så att små och medelstora företag ska få större möjligheter att delta i offentlig upphandling.
●● Genomfört en utredning om förbättrad älgförvaltning för att skapa en lokal förvaltning som ger förutsättningar för en livskraftig älgstam av hög kvalitet.
●● Presenterat en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder.
●● Presenterat en utredning om intensivodling av skog.
●● Tilldelat Skogsstyrelsen 4 mkr för att sprida kunskap om skog och klimat.

Alliansregeringen har bestämt att Sverige ska minska sina utsläpp med 40 procent till 2020. Det betyder att vi ska göra fyra gånger så mycket som de två tidigare socialdemokratiska regeringarna gjorde – på halva tiden.
Eftersom havsmiljöanslagen knappt var spårbara vid maktskiftet 2006 rivstartade alliansregeringen med att satsa över en miljard kronor på havsmiljön. Därefter har tillståndet i Östersjön förbättrats och en Östersjöstrategi antagits på EU-nivå. Försäljningen av miljöbilar har ökat markant. Under 2008 utgjorde miljöbilarna cirka 40 % av nyförsäljningen av personbilar.

Vallöfte

●● Handeln med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen.
●● Alla nya bilar som säljs i Sverige ska senast 2015 kunna köras på alternativa bränslen.
●● Få till stånd skattestimulanser och fler tankställen för att kunna byta till en miljöbil.
●● Ge en skattereduktion om 10 000 kr till privatpersoner som köper miljöbil.
●● Forma en gemensam europeisk miljöpolitik
●● EU-länderna bör ställa upp tydliga mål för att minska användningen av fossil energi.
●● Sätta ett temperaturmål om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med 2 grader.
●● Arbeta för att utsläppen på sikt ska minska mer än vad som finns fastlagt i Kyoto-protokollet.
●● Öka satsningen på forskning och utveckling inom miljö och energi.
●● Öka användningen av gröna elcertifikat och vita certifikat för effektivare elanvändning.
●● EUs kemikaliedirektiv REACH behöver förbättras med bland annat en allmän ansvarsregel.
●● Forma en havsmiljöstrategi.
●● Verka för att Östersjön blir ett pilotområde för en ny gemensam förvaltningsstrategi.
●● Införa utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön.
●● Förbjuda disk- och tvättmedel som innehåller fosfor.

Genomfört

●● Beslutat om EUs Klimat- och energipaket – grunden för Sveriges nationella klimatpolitik och en förutsättning för att unionen ska kunna vara en drivande kraft på klimatområdet internationellt.
●● Beslutat om EU-mål för förnybar energi. 20 % av EUs energianvändning ska vara förnybar år 2020.
●● Varit drivande till att 2-gradersmålet utgjorde EUs förhandlingsposition under klimatmötet Köpenhamn i december 2009.
●● Sett till att fler typer av anläggningar omfattas av handeln med utsläppsrätter jämfört med den första handelsperioden 2005–2007.
●● Medverkat till att flyget från och med 2012 kommer att ingå i EUs handel med utsläppsrätter. Sjöfarten kommer att ingå på sikt.
●● Beslutat om en klimatproposition som innebär att Sverige får världens mest ambitiösa klimatpolitik.
●● Klimatmiljarden och klimatskattepaketet i 2008 års budgetproposition var två viktiga delar i detta.
●● Infört och avslutat en miljöbilspremie till privatpersoner som köper en miljöbil. Satsningen ersattes bland annat med slopad fordonsskatt för nya miljöbilar under fem år.
●● Stöttat utbyggnaden av tankställen för andra biodrivmedel än etanol, till exempel biogas, med 150 mkr.
●● Fått elcertifikatsystemet utvärderat, förbättrat och förlängt till 2030. Alliansregeringen har också kommit överens om att målet för ökningen av den förnybara elproduktionen bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år 2002.
●● Beslutat att energianvändningen ska bli 20 % effektivare till år 2020 och sett till att ett femårigt program för effektivare energianvändning genomförs.
●● Satsat drygt 0,5 mdr på miljöteknik under mandatperioden och 450 mkr per år till fordonsforskning.
●● Satsat på projektet Hållbara städer som ger stöd och utveckling av främst ny och ombyggnadsåtgärder som bidrar till integrerade lösningar för hållbar stadsutveckling.
●● Höjt kväveoxidavgiften som en del i insatserna för att minska kväveoxidutsläppen.
●● Gett kommuner med luftföroreningsproblem rätt att förbjuda fordon med dubbdäck på vissa gator.
●● Genomfört en översyn av kraven på miljötillstånd och miljörapportering så att kraven blir rimliga i förhållande till miljöpåverkan.
●● Beslutat om REACH i EU med bland annat allmän ansvarsprincip.
●● Beslutat om en havsmiljöstrategi där drygt 1 mdr satsas på havsmiljön under mandatperioden.
●● Sett till att Östersjöstrategin blev antagen av EU under det svenska ordförandeskapet och fått Östersjön utpekat som ett pilotprojekt för snabbare och tuffare åtgärder för att bekämpa övergödning.
●● Ökat det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Strandskyddet stärks i områden med högt exploateringstryck, samtidigt som det införs en möjlighet för kommuner att peka ut områden för landsbygdsutveckling där det blir lättare att få dispens från strandskyddet.
●● Underlättat etableringen av vindkraftverk sedan dubbelprövningen tagits bort. Kraven på detaljplan och bygglov gäller i huvudsak inte i det fall vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken.
●● Gjort en översyn av miljömålssystemet för att bättre spegla internationella aspekter av miljöarbetet, synliggöra faktisk utveckling, involvera näringslivet och bli mer åtgärdsinriktade.
●● Behållit biologisk mångfald som en hörnsten i miljöpolitiken. Totalt satsas 9,4 mdr på biologisk mångfald under 2007–2011.
●● Ökat det regionala ansvaret och det lokala inflytandet över förvaltningen av rovdjuren.
●● Begränsat vargstammens tillväxt genom licensjakt och fortsatt skyddsjakt samt infört kraftfulla åtgärder för att göra stammen friskare.

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har det skett flera förändringar inom rättspolitikens områden – med målsättningen att öka den enskildes trygghet och rättsäkerhet. För polisen har mandatperioden inneburit den historiskt största satsningen någonsin. Att polisen har fått ökad tillgång till effektiva metoder att utreda brott utgör ett viktigt led i att stärka såväl kvaliteten i utredningarna som brottsoffrens situation. För intagna vid kriminalvården ska, i syfte att minska återfallsrisken och stärka de intagna inför frigivningen, rehabiliterings- och återanpassningsarbetet ske med större hänsyn till enskilda individers behov och förutsättningar.

Rättsväsende – Vallöften

●● 20 000 poliser år 2010 – inklusive satsning på fler poliser i de mest brottsutsatta områdena.
●● Förbättrat integritetsskydd vid användning av hemliga tvångsmedel.

Genomfört

●● Den enskilt största satsningen på rättsväsendet någonsin, med ökade anslag bland annat till polisen och övriga rättskedjan.
●● Införande av brottsofferhandläggare vid varje polismyndighet.
●● Barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till statlig brottsskadeersättning.
●● Bättre rehabiliteringsprogram för sexual- och kvinnofridsdömda inom kriminalvården.
●● Preskriptionstiderna för grova våldsbrott och ekobrott tas bort, preskriptionstiden för grova sexualbrott förlängs.
●● Ökade möjligheter att inom kriminalvården beslagta egendom som motverkar behandling.
●● Polis och åklagare får genom hemlig rumsavlyssning samt andra hemliga tvångsmedel utökade möjligheter att bekämpa grov brottslighet.
●● Personer som har utsatts för hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig telefonavlyssning, ska underrättas om detta.
●● Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som bland annat utövar tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel inrättades 1 januari 2008.
●● Alla skolor har kontaktperson inom polisen.
●● Förbättrad samverkan mellan polis, skola och socialtjänst.
●● Samtliga kommuner ska erbjuda medling mellan gärningsman och offer.
●● Ungdomstjänst är en självständig påföljd.
●● Intagna på ungdomshem ska ha individuella handlingsplaner.
●● Ledarskapet inom polisen förbättras, bland annat genom ändrade rekryteringsförfaranden och krav på ledarskapsutbildning.

Vålds- och sexualbrott – Vallöften

●● Polisen ska ges utökade befogenheter att ingripa vid övergrepp mot kvinnor och barn.
●● Brottsrubriceringen ”mindre grov våldtäkt” ska tas bort.
●● Synen på våldtäkt mot barn måste skärpas.
●● Varje sexualiserad handling som inte bygger på samtycke ska vara straffbar.
●● Skadestånd till offer för våldsbrott bör höjas.
●● Hotade kvinnor ska skyddas.
●● Reglerna kring besöksförbud måste ändras.
●● Elektronisk fotboja vid besöksförbud för att öka säkerheten för utsatta kvinnor.

Genomfört

●● Regeringens handlingsplan med 56 åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
●● Utsatta kvinnor ska ges information om gärningsmannen släpps från anstalt (information till målsägande vid frigivning eller permission).
●● Kontakt mellan kriminalvård och åklagare om förutsättning för besöksförbud finns vid permission.
●● Ändrade bodelningsregler för skadestånd till utsatt make samt borttagen skyldighet
att betala brottslig makes böter och andra kostnader för brottslighet.
●● Barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till statlig brottsskadeersättning.
●● Preskriptionstiderna för grova våldsbrott och ekobrott tas bort, preskriptionstiden
för grova sexualbrott förlängs.
●● Även om mycket har gjorts finns det mycket kvar att göra för att ytterligare öka tryggheten, skapa ett effektivare rättsväsende och stärka rättssäkerheten.
Detta arbete sker bland annat genom:
– Uppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) om insatser rörande mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer.
– Uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck.
– Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att utforma ett utbildningsprogram för poliser, åklagare och domstolsanställda i syfte att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer.
– Uppdrag till RPS att införa familjevåldsenheter inom varje polismyndighet samt särskild utbildning för personal som utreder brott mot barn.
– Förändringar av strafflagstiftningen i syfte att markera en skärpt syn på allvarliga våldsbrott.
– Utredning om förstärkt skydd för hotade och förföljda.
– Utvärdering av 2005 års sexualbrottsreform med mera.
– Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst.

Den säkerhetspolitiska situationen förändras och vårt försvar behöver utvecklas. Vi har inte längre ett förrådsställt invasionsförsvar utan ett aktivt insatsförsvar. Detta har också präglat alliansregeringens satsningar och prioriteringar under mandatperioden. Det ger oss möjligheter att ta större ansvar i internationella insatser. Genom att främja fred och säkerhet i andra länder bidrar vi också till att öka vår egen säkerhet.
Budgetanslaget för internationella insatser har genom mandatperiodens sista budgetproposition (BP 2010) så gott som fördubblats jämfört med 2006 – från 1,3 mdr 2006 till drygt 2,5 mdr 2010.

Vallöfte

●● En nationell strategi för deltagande i internationella insatser bör antas.
●● Ökat deltagande i internationella insatser.
●● Straffbestämmelserna i lagen om totalförsvarsplikt bör upphävas.

Genomfört

●● Budgetanslaget för internationella insatser har nästintill fördubblats jämfört med när Alliansregeringen tillträdde.
●● Försvarets materielförsörjning har effektiviserats avsevärt. Genom att minska kostnaderna för materiel har regeringen kunnat stärka förbandsverksamheten och öka anslaget för internationella insatser.
●● En nationell strategi för internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har införts.
●● Regeringen har avsevärt stärkt samhällets krishanteringsförmåga. Ett krishanteringskansli i Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under mandatperioden inrättats.
●● En långsiktig inriktning för det svenska försvaret avseende åren 2010–2014 har under 2009 antagits av riksdagen.
●● Pliktutredningen har under 2009 färdigställt sitt arbete och kommit med ett antal förslag om reform av värnplikten. En proposition är att vänta under 2010.
●● Sverige har under mandatperioden bidragit med cirka 200 personer till den fredsbevarande EU-insatsen i Tchad. Insatsen har skyddat utsatta flyktingar i landets östra delar.
●● Riksdagen har fattat beslut om fortsatt deltagande med cirka 500 personer i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF).
●● Sverige har under maj–september 2009 bidragit med tre stycken fartyg till operation Atalanta i Somalia, och kommer under våren 2010 fortsätta sitt bidrag genom att skicka ned ett fartyg samt sjöbevakningsflyg från kustbevakningen.

Genom att effektivisera och kvalitetssäkra biståndet, vara en konsekvent röst för frihandel och öppna gränser samt främja demokrati, mänskliga rättigheter och ansvar för vår miljö, vill regeringen vara en stark och positiv kraft i världspolitiken. Tack vare EU-samarbetet ökar våra möjligheter att uppnå detta.

Vallöfte

●● Förbättrad effektivitet och kvalitet på det svenska biståndet.
●● Biståndet ska uppgå till 1 % av BNI.
●● Ett smalare men vassare EU (se även avsnittet om EU).
●● Inrätta permanent katastroffond inom FN.
●● Ge miljö- och energifrågor större utrymme i utrikespolitiken.
●● Skapa en mer rättvis (fri)handel.
●● Bättre bidra till en demokratisk utveckling i vår omvärld.

Genomfört

●● En ny strategi för multilateralt utvecklingssamarbete antagen.
●● Sveriges bistånd uppgår till 1 % av BNI.
●● Tillsatt en demokratiambassadör, Maria Leissner.
●● Landfokuseringsprocessen genomförd, där vi höll fast vid utvecklingssamarbetet med världens fattigaste länder.
●● En ny kommission för bistånd och klimat har inrättats.
●● Klimatfrågan har lyfts upp på Sveriges internationella agenda.
●● En ny Afrika-skrivelse har upprättats.
●● En ny skrivelse gällande politik för global utveckling (PGU).
●● En ny demokrati- och mänskliga rättighetsskrivelse.
●● Fortsatt engagemang för fred och utveckling. Sverige fortsätter sitt engagemang i Kosovo och Afghanistan.
●● Ett rättighetsbaserat bistånd, som utgår från människan i utvecklingsländerna.De mänskliga fri- och rättigheterna är kärnan för det svenska utvecklingssamarbetet.
●● Fortsatt 10 % i egeninsats för enskilda organisationer.
●● Enmansutredning är tillsatt för att se över hur vi motarbetar korruption i biståndet.

Sverige är sedan 1995 medlem i EU, som nu har 27 medlemsländer. För Centerpartiet är EU-samarbetet avgörande för att hantera gränsöverskridande frågor som fred, handel, brottsbekämpning och miljö. Våra bärande idéer om demokratisk delaktighet, öppenhet, tolerans och mänskliga fri- och rättigheter är också byggstenar i det europeiska samarbetet. Andra halvåret 2009 var Sverige ordförande, vilket innebar att vi ansvarade för rådets dagordning, ledde ministerrådets möten och medlade fram kompromisser mellan medlemsstaterna.

Vallöfte

●● Sverige ska vara en konsekvent röst för ett smalare men vassare EU som ägnar större kraft åt globala, gränsöverskridande frågor som brottslighet, öppen handel, fred, säkerhet och miljö, istället för att försöka styra vår vardag.

Genomfört

●● Regeringen har halvårsvis tagit fram ett särskilt arbetsprogram för EU-frågor.
●● Sverige var ordförande för EU under perioden 1 juli–31 december 2009. Våra huvudprioriteringar var ekonomin, sysselsättningen och klimatet.
●● Lissabonfördraget undertecknades av EUs stats- och regeringschefer i december 2007. Efter en lång ratifikationsprocess i medlemsländerna träder fördraget, som syftar till att göra unionen mer öppen, effektiv och demokratisk, i kraft den 1 december 2009. Den svenska riksdagen gav sitt godkännande i november 2008.
●● Under Sveriges ordförandeskap har Östersjöstrategin antagits av EU. Genom den kan östersjöländerna gemensamt arbeta för exempelvis bättre miljö, ökad konkurrenskraft och minskad brottslighet.
●● Centerpartiets valplattform ”Vårt Europa” antogs av förtroenderådet den 16 november 2008. Fyra prioriterade områden lyfts fram: Människan i centrum, EU som global ledare, grönt och hållbart Europa samt företagsamt och välmående Europa. Valmanifestet ”Europas Förenta Krafter” antogs av partistyrelsen den 6 maj 2009.
●● Den 7 juni 2009 ägde Europaparlamentsvalet rum. Centerpartiet nådde inte målet om tre mandat. Vi fick 5,47 % av rösterna. Resultatet innebär att vi även under mandatperioden 2009–2014 kommer att ha en europaparlamentariker, Lena Ek, som sitter kvar på sin post sedan föregående period.